Akutskolan – en trygg plats när allt brister

Hösten 2024 öppnade Jönköpings kommun akutskolan Smedjan. Akutskolan är en verksamhet som kom till eftersom det fanns ett tydligt behov från kommunens skolor att ha en tillfällig lösning för elever som inte kan vara kvar i sin ordinarie miljö efter allvarliga händelser.

– Regeringen lade fram ett statsbidrag för att starta akutskola som Jönköpings kommun sökte utifrån det behov vi såg. En akutsskola är en organisatorisk lösning för att en elev tillfälligt ska få undervisning utanför den egna skolan, samtidigt som hemskolan får tid att hitta en långsiktig lösning framåt för eleven, berättar Peter Sjöstedt som är chef för skolstödsenheten och ansvarig för akutskolan.

Rutiner och struktur

När akutskolan skulle byggas upp fanns inga färdiga mallar att följa. Fredrik Garpenrud, speciallärare i matematik, anställdes i början av uppbyggnadsfasen med uppdrag att forma verksamheten från grunden tillsammans med skolans rektor och ansvariga på utbildningsförvaltningen. För att hitta rätt väg valde man att söka inspiration från andra kommuner som redan hade liknande lösningar.

– Vi besökte en akutskola i Göteborg som heter Elevator och fick ställa frågor, ta del av deras dokumentation och se hur de arbetar i praktiken, berättar Fredrik.

Studiebesöket blev en viktig pusselbit i uppstarten. Det gav konkreta exempel på rutiner och struktur och hur man kan skapa en miljö där eleverna känner sig trygga.

– Det var intressant att se att det fungerar på andra håll. Vi tog med oss idéer om inskrivning och flöden, men också insikten att relationen är det som gör störst skillnad, säger Fredrik.

Att skapa säker skolsituation för alla elever

En placering på akutskolan är en disciplinär åtgärd som syftar till att säkerställa en trygg och säker skolsituation för alla elever. Eleverna som kommer till akutskolan är ofta mitt i en kris. Det kan handla om kränkande beteende, våld, hot, kriminalitet eller att man behöver bryta en destruktiv gruppering. Placeringen genomförs ofta med kort varsel och för många är känslan att man blivit straffad.

– Ingen elev vill lämna sin skola. De lämnar kompisar, rutiner och en plats där de ändå känner sig som någon. Därför är min första uppgift att skapa tillit och trygghet, säger Fredrik.

Första dagen handlar om att landa. Fredrik möter eleven vid entrén, visar rummet och pratar om hur dagarna kan se ut. Vill eleven spela kort? Ta en promenad med hunden Nacho? Eller bara sitta och prata? Allt sker på elevens villkor.

– Jag brukar säga: nu ska vi visa att du kan. Det är fyra veckor, och vi ska göra det bästa vi kan tillsammans.

Samarbete och kommunikation med vårdnadshavare

Placeringen är tillfällig och tidsbegränsad till fyra veckor. Under den tiden får hemskolan möjlighet att planera nästa steg, kanske en ny klass, en annan skola eller en resursenhet. Samtidigt får eleven sin lagstadgade undervisning och struktur på akutskolan.

– Vissa dagar handlar det kanske bara om 20 minuter engelska eller lite matte, men det är mer än ingenting. Och varje dag skickar jag sms till vårdnadshavare om vad vi gjort. Den återkopplingen betyder mycket, säger Fredrik.

Samarbetet med vårdnadshavare och elev är en viktig del i arbetet framåt. Föräldrarna får snabb feedback, och eleven får känna att skolarbetet faktiskt går att genomföra. Fredrik berättar om en elev som under sina veckor på akutskolan gjorde mer än under hela årskurs sju.

– Det är relationen som gör det möjligt. När eleven känner sig sedd och hörd blir det lättare att prata om framtid, gymnasieval och drömmar.

Individanpassning

Varje elev har med sig material från hemskolan, men hur undervisningen ser ut bestäms tillsammans.

– Någon vill ha hela veckan planerad, en annan vill ta dagen som den kommer. Det är superanpassning hela tiden. Målet är att eleven ska känna delaktighet och att skolan faktiskt kan vara något positivt, säger Fredrik.

För elever med NPF-diagnoser är förutsägbarhet extra viktigt. Då sätter Fredrik upp scheman och tydliga mål. Andra elever behöver mer flexibilitet och samtal. Ofta börjar arbetet med ett spel som till exempel Skipbo eller Mario Kart, för att skapa kontakt.

– När vi spelar pratar vi om hur dagen ser ut, vad som hände på hemskolan och vad eleven drömmer om. Sedan smyger vi in skolarbetet. Det är inte alltid lätt, men det går.

Relationen är allt

För att nå framgång i arbetet med eleverna finns det en sak som är viktigare än något annat och som Fredrik återkommer till hela tiden:

– Relationen. Utan den händer ingenting, påpekar Fredrik. Och att alltid se det positiva, även om dagen bara blev ett kortspel och lite matte. Imorgon kan vi göra mer.

Här är också Fredriks hund Nacho en resurs. Att klappa hunden eller ta en promenad ger en naturlig ingång till samtal och en paus när allt känns tungt.

– Det är små saker som gör stor skillnad. Att någon lyssnar, frågar hur helgen varit och minns vad eleven berättade sist. Det bygger förtroende.

”Akutskolan kan vara start på något nytt”

Sedan starten har akutskolan haft ett tiotal elever, främst från högstadiet. Trots att placeringen inte är frivillig brukar både elever och vårdnadshavare i slutändan vara positiva till veckorna på akutskolan. Vissa elever önskar att de fick vara kvar i det lilla sammanhanget.

– För många elever har det här varit första gången på länge som skolan känts bra. Det är bara fyra veckor, men det kan bli början på något nytt, säger Fredrik.