Resursenhet Dalen - en plats för att hitta tillbaka till skolglädjen

Klara Gustafsson, Ida Carlgren, Anders Everstrand, Magnus Sveder och Joakim Kjällbring jobbar på resursenhet Dalen. I arbetslaget ingår även Olga, en tvåårig jaktcockerspaniel som med sin ständigt viftande svans sprider kärlek omkring sig och fungerar som dörröppnare och smörjmedel i det sociala samspelet mellan eleverna och mellan personal och elever.

– I vårt uppdrag ryms mycket, berättar Ida. Våra elever har ofta skolmisslyckande bakom sig och en stor del av våra elever har inte bara svårigheter i skolan utan även psykisk ohälsa eller annan problematik. För att kunna jobba skolnärmande är det viktigt för oss att jobba med hela barnet eller ungdomen. Det handlar om så mycket mer än ”bara” undervisning.

Bygga relationskapital och skapa förutsättningar

På resursenhet Dalen läggs stor vikt vid att skapa relationer med eleverna och på så sätt bygga ett relationskapital och här spelar både tvåbenta och fyrbenta en viktig roll. Man jobbar hela tiden för att eleverna ska få känna att de kan lyckas i skolan, att de trivs och har en bra skoltid.

– Vår viktigaste uppgift är att, utifrån elevens specifika behov och förutsättningar, göra det möjligt för hen att nå så långt som möjligt, förklarar Klara. Det gör vi med höga förväntningar men utan för höga krav.

Tidsbegränsad vistelse

Resursenhet Dalen tar emot 6-8 elever i årskurs 4 till 9 och vistelsen är tidsbegränsad till ett år. Resursenheten är en särskild undervisningsgrupp och eleven behåller sin hemskola under tiden som hen går på resursenheten.

– För många av våra elever är ett år en kort tid men vår förhoppning är att vi skickar med dem känslan av att ha fått lyckats och att de har fått uppleva att de klarar av mer än vad de själva har trott var möjligt, säger Ida.

– Vi ser att många får ett självförtroende och tilltro till sig själva som de kan plocka fram när de kommer tillbaka till sin hemskola, fortsätter Joakim.

Samverkan mellan hemskola och vårdnadshavare

För att nå målet med att skapa en fungerande skolsituation är det viktigt att eleven är delaktig i processen och att etablera en samverkan med hemskolan, vårdnadshavarna och andra betydelsefulla vuxna i elevens liv.

– Det är viktigt att vi bibehåller de positiva kontaktytor som eleven har på sin hemskola. Det får inte vara så att eleven kommer till oss och ”försvinner” från hemskolan, säger Klara. Det är en grundläggande förutsättning i vårt arbete för att eleven så snart som möjligt ska kunna återgå till en fungerande skolgång, fortsätter hon.

Var sjätte vecka har därför resursenheten uppföljningsmöten med hemskolan för att berätta hur det går för eleven och hur man jobbar. Då deltar förutom rektor och mentor även personer på hemskolan som är viktiga för eleven och som eleven har förtroende för. Det kan vara socialpedagog, slöjdlärare eller annan personal.

– Det är också viktigt att vi har ett tajt samarbete med vårdnadshavarna, säger Ida. De är en enorm skatt för oss att hitta ledtrådar för hur vi kan arbeta framåt. Speciellt när det gäller de elever som har en problematisk skolfrånvaro.

Bygga en skoldag som eleven klarar av

Målet är att följa hemskolans planering och för varje elev görs en enskild plan efter vad eleven behöver för att lyckas och komma så långt som möjligt. Utgångspunkten är att börja där eleven befinner sig och utifrån det anpassa och bygga en skoldag som utmanar eleven men som samtidigt eleven klarar av.

– Det vi ser när det handlar om en elev med hög skolfrånvaro, är att om vi hittar en nivå som eleven mäktar med, då kommer eleven till skolan, säger Klara. Och när eleven kommer till skolan och börjar bygga både sociala relationer och självförtroende kan vi i små steg öka på undervisningen och hitta strategier för att eleven ska kunna komma tillbaka till sitt vanliga sammanhang.

Personaltätt och små undervisningsgrupper

På resursenheten är det personaltätt, det är små undervisningsgrupper och det finns tid för att sitta ner och samtala med varje elev. Varje dag äter lärare och elever frukost tillsammans och under raster är alltid personalen med.

– Vi är alltid närvarande för våra elever för att undvika missförstånd i sociala kontakter, säger Klara. Tillsammans tränar vi på att hitta strategier för att hantera konflikter och för att göra eleverna uppmärksamma på sina egna känslor och beteenden och för att ge dem verktyg för olika situationer.

Att elevgruppen har ett relativt stort spann när det gäller åldrar är inget som hindrar god undervisning eller sammanhållningen mellan eleverna, snarare tvärtom.

– Att vi har blandade åldrar bland våra elever är ofta positivt, säger Joakim. Vi ser att de äldre blir förebilder för de yngre och många av de äldre eleverna vill vara förebilder och går in i den rollen.

– Ingen behöver hävda sig här, fortsätter Ida. Och många tycker att det är skönt att träffa andra som man kan känna igen sig i. Man delar erfarenheter och samtalar om dem.

Flexibel undervisning och utomhuspedagogik

Inom resursenhetens undervisning ryms mycket flexibilitet och utomhuspedagogik är ett återkommande inslag. Varje resursenhet har tillgång till vindskydd en dag i veckan. Där håller man både teoretiska och praktiska lektioner för eleverna såsom fiske, bad och båtvett, orientering och annan idrott, allemansrätt, issäkerhet, flora och fauna men även språk och matematik och mycket mer.

– Alla våra elever trivs generellt väldigt bra där ute men på en del märker vi tydligt att det är mycket lättare att nå dem när undervisningen sker utomhus i naturen, berättar Ida. Att föra samtal om större frågor i vindskyddet är mycket lättare än om det hade varit i det traditionella klassrummet.

– Många av våra elever har svårt att klara av en skoldag med reguljär undervisning i ett klassrum och då är vårt vindskydd precis en sådan plats som kan hjälpa dem att orka, fortsätter hon.

Individuell utskolningsplan

När eleven ska återvända till sin hemskola sker en utskolning från resursenheten. Takten på utskolningen beror på vad eleven behöver och det görs alltid en individuell utskolningsplan som både elev och hemskola är delaktiga i. En del har svårt att förhålla sig till två platser samtidigt och då är utskolningsperioden kortare medan andra behöver gradvis utskolning under en längre tid. Vid utskolning är alltid personal från resursenheten med för att stötta på plats.

– Det är givetvis ett stort steg för våra elever när de ska tillbaka till sina hemskolor igen. Att gå från få klasskamrater och uppmärksamhet från en vuxen nästan hela tiden, till att gå tillbaka till ett stort sammanhang igen är en jätteskillnad, säger Joakim.

– Många är nervösa och vill lyckas, säger Klara. Ibland känner eleven att hen har bränt många broar på sin gamla skola och man är rädd att det ska bli likadant som innan. Vi har alla lösningar på lager för att det ska bli så bra som möjligt för eleven.

Att hitta lösningar tillsammans med hemskolan som fungerar för eleven

Hemskolan kan ibland uttrycka att de inte har möjlighet att erbjuda eleven allt som resursenheten har i form av flexibilitet och arbetsmetoder. Då har resursenheten möjlighet att ge tips och råd på vad hemskolan faktiskt kan göra. Oftast handlar det om förslag på små saker som man kan skruva på för att underlätta för eleverna.

– Vi upplever att utskolningen blir som bäst då vi kan komma ut och göra studiebesök i arbetslaget på hemskolan. Då kan vi gå igenom vad som kan vara bra att tänka på och göra för att det ska bli så gynnsamt som möjligt för eleven att hitta tillbaka och få en fungerande skolgång, säger Joakim.

– Vi är gärna ett bollplank för hemskolan. Man får jättegärna höra av sig till oss om man funderar på saker efter att eleven har kommit tillbaka, säger Ida. Tillsammans kan vi hitta lösningar som fungerar för eleven med ibland ganska enkla medel. Vår främsta uppgift och fokus är att göra det så bra som möjligt för eleven så använd gärna oss, avslutar hon.