Nordskogens skola är Jönköping kommuns första resursskola

Nordskogens skola är Jönköpings kommuns första kommungemensamma resursskola. Den startade i liten skala höstterminen 2022 och i skrivande stund har skolan 17 elever. Sedan starten har elever börjat löpande och när alla är på plats kommer det att finnas mellan 20 och 25 elever i åk 2-9.

Hit kommer elever som har en historik med skolmisslyckanden bakom sig, och där anpassningar, särskilt stöd och insatser i elevens tidigare skola inte varit tillräckliga för att möta elevens förmågor och behov.

Nytt arbetslag och nyrenoverade lokaler

Jon Borka är rektor för skolan och började i mars 2022. Han första uppdrag blev att se till att skolans lokaler och inventarier anpassades efter elevgruppens behov och att rekrytera personal. Fyra grundlärare, en lärare i fritidshem, en specialpedagog, en kurator och en speciallärare var på plats när verksamheten startade i augusti 2022. Ytterligare personal har anställts succesivt och nu är det 18 i teamet.

– När vi körde i gång på höstterminen 2022 var vi åtta personal och sex elever. Den första tiden var intressant, både med en ny elevgrupp och ett team med nya pedagoger som skulle sätta värdegrund och gemensam samsyn. Det var ett häftigt äventyr, säger Jon. Lokalerna på Nordskogen var heller inte klara så vi fick låna lokaler på Fagerslätts skola vilket vi är mycket tacksamma för, fortsätter han.

Sedan årskiftet 2022/2023 är verksamheten på plats i nyrenoverade och intryckssanerade lokaler vilket bland annat innebär avskalad miljö med anpassad ljussättning, ljuddämpande dörrar, möbler och golv. Här finns förutom skola även fritidshem.

Intressebaserat lärande

Eleverna som kommer till Nordskogen har ofta svårt att förställa sig sin egen framtid och har med sig erfarenheter av upplevda misslyckanden. Detta medför svårigheter att hitta motivation för skola och skolarbete. Skolans uppgift blir då att skapa en målbild och utgå från vad eleverna tycker om och är intresserade av. Undervisningen sker därför så mycket som möjligt i samarbete med närsamhället.

– Intressebaserat lärande är ett ledord hos oss, säger Jon. Vi måste utgå från elevernas intressen och koppla det till undervisningen på olika sätt. Parallellt med detta arbetar vi i motivationshöjande syfte med besök i verkligheten kopplade till elevernas intressen och undervisning. Exempelvis kan det innebära att vi tar med några elever på en branschmässa med maskiner för att de ska få lite tankar och idéer på en kommande karriär, fortsätter han. För de som är intresserade av hästar och djur kan vi åka till ett stall och rida eller så besöker vi ett gym och tränar med dem som gillar det. Vi har även samarbeten med lokala föreningar såsom Huskvarna fiskeklubb. Med dem har vi varit och magnetfiskat samtidigt som vi har passat på och haft biologilektioner.

Med fokus på känsla av sammanhang och mening

Resursskolans verksamhet bygger på Kasam som är en teori framtagen av Aaron Antonovsky på 1990-talet. Det handlar om relationskapande arbete med fokus på känsla av sammanhang och mening. Eleverna ska förstå varför de är i skolan, varför de gör det de gör och vad det kan leda till. Detta är en teori som skolan har jobbat med i elevgruppen samtidigt som det skett kollegialt lärande kring teorin i teamet. Maria Karlsson, som är speciallärare på skolan och Karin Tonestam, skolans specialpedagog har haft intern handledning med sina kollegor i framför allt uppstartsfasen för att sätta grunden.

– Den största framgångsfaktorn här på skolan är att vi bygger relationer, säger Maria. Relationsbygget är den viktigaste delen i vårt arbete.

– Det innebär bland annat att vi alltid börjar med skolnärmande insatser om eleven tycker att det är svårt att komma hit, fortsätter Karin Tonestam. Det kan handla om att vi åker och hälsar på eleven hemma eller gör något som eleven tycker om, som till exempel träffas på ett kattcafé. Allt för att bygga relation innan de kommer till skolan. För utan relation och trygghet kan du inte lära dig någonting, säger Karin Tonestam.

Respekt för elevernas tidigare skolupplevelser

Skolans arbetsmetod bygger också på att det finns en stor respekt för att eleverna har en problematisk skolgång bakom sig, men det hindrar inte att det finns höga förväntning på att eleverna ska lyckas att nå målen. Karin Sandberg, lärare i fritidshem, Sofia Gunnarsson och Gabriella Oldén förstelärare på skolan utvecklar resonemanget;

– Det är viktigt att våra elever känner hopp, att vi tror på dem, tycker om dem och att vi alltid finns här och inte ger upp, säger Sofia.

– Det handlar om att vi är nyfikna på våra elever och på det sättet bygga vidare på det de är intresserade av och visa att vi bryr oss, säger Karin Sandberg.

– Våra elever kommer med en ryggsäck med skolmisslyckanden och vårt uppdrag är att bygga upp deras självkänsla och självförtroenden igen. Vi ska få dem att känna att de är duktiga och kan lyckas, fortsätter Gabriella.

– De allra flesta får betyg, säger Karin Tonestam. Men det är ett detektivarbete vi får göra på vägen dit för att hitta vägar så att ett lärande kan ske. Vi har att göra med unika barn som kräver unika lösningar.

Struktur och rutiner en viktig ingrediens

Förutom trygghet och relationer är skolans arbete med struktur och rutiner en viktig ingrediens. Det ska finnas en tydlighet och förutsägbarhet under hela skoldagen.

– Vi jobbar alltid utifrån de sju frågorna; Vad ska jag göra? När ska jag göra det? Hur länge? Med vem? Vad ska jag göra när jag är klar och varför ska jag göra det? Alternativ kompletterande kommunikation (AKK) är också en naturlig del av arbetet, säger Maria.

De olika professionerna i skolans team jobbar också tätt tillsammans, både med varandra och inte minst med vårdnadshavare och elevhälsan men även med socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt kultur och fritid för att skapa en så god skolvardag som möjligt för eleverna.

– Som arbetslag har vi väldigt mycket tid tillsammans om man jämför med andra skolor, säger Sofia. Innan skoldagen har vi en och en halvtimme att prata ihop oss om dagens förutsättningar, vilka som kommer och hur vi ska gruppera oss. Detta för att vi ska vara lösningsorienterade, flexibla och fixa så att det blir så bra som möjligt för eleverna, säger Sofia.

– Vi måste även vara väldigt lyhörda för elevens mående. Ibland kan eleven komma och inte må bra av vissa orsaker. En sådan dag kanske det inte blir något skolarbete men då får det räcka med att de kom till skolan. Vi försöker få in rutinen att de ska ta sig till skolan varje dag och att det är en plats där de kan må bra, säger Gabriella. Det är även viktigt att de känner att de kan påverka och komma med egna lösningar när det inte fungerar, fortsätter hon.

Alla ska ha en chans att lyckas

Att skolan är en resursskola speglar sig på många sätt. Det är personaltätt, det finns en egen minibuss för att smidigt kunna ta sig till olika platser och aktiviteter, personalen har ständig kompetensutveckling, skolpsykolog kommer och handleder två gånger i månaden och det finns ett samarbete med SPSM och logopeder för att bara nämna några exempel.

– Alla ska få en chans att lyckas i skolan och Nordskogen är en rejäl politisk satsning som räddar elever från isolering, utanförskap och psykisk ohälsa, säger Karin Tonestam.

– Vi har som mål att alla ska komma in på ett gymnasieprogram och pratar mycket med eleverna om framtiden och vad som krävs för att kunna gå det de vill och hur vi kan hjälpa dem att nå det målet, fortsätter Sofia.

– Under det första året vi har varit igång har vi släppt iväg en elev och han kom in på det han önskade och det är vi så lyckliga för, inflikar Karin Tonestam.

– Ja, när vi tittar tillbaka har det hänt jättemycket för våra elever på ett år. Från att inte har gått i skolan alls så kommer de varje dag, är mycket gladare och gör skolarbetet, säger Gabriella. Under tunga dagar och perioder är det viktigt att påminna både varandra och eleverna om detta, avslutar hon.