Tydligt ledarskap och struktur i klassrummet gynnar sva-elever

Berätta om din uppsats

Min uppsats undersöker ledarskap i klassrummet med fokus på elever som har ett annat modersmål än svenska. I internationell forskning benämns detta ofta som ”classroom management”, vilket handlar om hur lärarens strategier påverkar elevernas beteenden – exempelvis genom tydliga regler, gränser, arbetsro och relationsbyggande. Ledarskap i klassrummet handlar om hur läraren hanterar den sociala situationen och skapar en miljö som främjar lärande. Goda ledarskapsförmågor hos läraren är direkt kopplade till undervisningens kvalitet och elevernas utbildningsresultat; det finns ett tydligt samband mellan elevers framgång och lärarens ledarskap.

Under de senaste tio åren har antalet elever med annat modersmål än svenska ökat markant. Forskning visar att ledarskapet i klassrummet är avgörande, men att många lärare saknar strategier och kompetens för att möta sva‑elevers behov. Därför blir lärarens ledarskap extra viktigt, och ett fokus på att utveckla ledarskapsfärdigheter kan bidra till framgångsrik undervisning och lärande för dessa elever.

Tidigare forskning har främst belyst undervisningens betydelse för sva‑elever, med fokus på språkutveckling, lärarens roll och samverkan mellan lärare. Däremot saknas studier som specifikt undersöker hur lärare anpassar sitt ledarskap för att möta sva‑elevers behov. Forskning pekar också på att skolor ofta saknar strukturer och strategier för ledarskap riktat mot denna elevgrupp.

Syftet med min studie är att fördjupa kunskapen om lärares ledarskap i klassrummet i relation till sva‑elever. Jag vill undersöka vilka aspekter lärare själva anser vara viktiga för ledarskapet, samt vilken typ av ledarskap som upplevs mest gynnsam för sva‑elever.

Studien bygger på intervjuer med åtta lärare som undervisar i årskurs 4–6 på tre olika skolor i Jönköpings kommun. Samtliga skolor har en hög andel sva‑elever, vilket var ett centralt urvalskriterium för att studien skulle bli relevant för syftet och frågeställningarna.

Vad har du kommit fram till?

Kärnan i studiens resultat är att ett tydligt ledarskap och en tydlig struktur i klassrummet är avgörande för att lyckas som lärare, särskilt när det gäller elever med annat modersmål än svenska. Forskning och intervjuer med lärare visar att ledarskapet är den viktigaste faktorn för god undervisning och elevernas lärande, näst efter själva undervisningen. Ledarskap och rutiner är nära sammankopplade – utan fungerande rutiner fungerar inte heller ledarskapet, och därmed inte undervisningen.

Centrala aspekter för framgångsrikt ledarskap i klassrummet:

• Relationer
  Professionella, trygga relationer mellan lärare och elever är grunden för fungerande ledarskap. När eleverna vet var de har läraren skapas arbetsro, delaktighet och bättre förutsättningar för kunskapsutveckling.
• Tydlighet i ledarrollen
  Eleverna behöver veta vem som leder och vad som förväntas. En konsekvent struktur från start till avslut av lektionen skapar lugn och förutsägbarhet. Läraren är den naturliga auktoriteten, samtidigt som eleverna ska känna sig trygga att ställa frågor.
• Regler och rutiner
  Tydliga och konsekvent uppföljda regler minskar stök. När regler utformas tillsammans med eleverna ökar ägarskap och ansvar. Rutiner behöver repeteras, justeras vid behov och kompletteras med tidig hantering av utmanande situationer.
• Individuella anpassningar.
  Lärarens uppgift är att hitta rätt sätt att nå varje elev, vilket kräver att undervisningen bryts ner och tydliggörs så att alla förstår vad som förväntas. Anpassningar behövs både på individ- och gruppnivå, och elever har olika behov av vägledning. För sva-elever är det särskilt viktigt med tydliga instruktioner. Målet är att så många elever som möjligt ska kunna ta till sig undervisningen och känna sig delaktiga.
• Icke‑verbal kommunikation
  Kroppsspråk, positionering, ögonkontakt och röstvariation är centrala verktyg för att skapa engagemang och arbetsro. Lärarens ”withitness” (närvaro/medvetenhet), det vill säga lärarens förmåga att uppmärksamma olika situationer i klassrummet och snabbt agera när dessa uppstår utgör tillsammans med regler och rutiner en central del för ett bra ledarskap i klassrummet.
• Samplanering
  Samplanering lyfts som avgörande men är tidsmässigt underprioriterad. När lärare planerar tillsammans stärks lektionsinnehållet, samsynen och kvaliteten i undervisningen, vilket särskilt gynnar sva‑elever.

Övriga insikter

• Ledarskapets principer skiljer sig inte mellan elevgrupper; det är undervisningens innehåll som behöver anpassas.
• Erfarenhet hjälper lärare att välja mer verkningsfulla strategier över tid.
• Att höja rösten är sällan effektivt och riskerar motsatt effekt.
• Kollegiala samtal om ledarskap är viktiga för kontinuerlig förbättring.

Kort slutsats: Relationer, tydlighet i ledarrollen samt regler och rutiner är de tre mest utslagsgivande faktorerna i fungerande klassrumsledarskap. Dessa samspelar med individuella anpassningar, icke‑verbal kommunikation och samplanering.

Hur kan resultaten användas för att utveckla undervisningen i klassrummet?

Resultaten från studien ger konkreta verktyg och insikter för att stärka undervisningen, särskilt för elever med annat modersmål än svenska. Genom att fokusera på ledarskapets betydelse kan skolor och lärare skapa en mer inkluderande och effektiv lärmiljö.

Viktiga utvecklingsområden:

• Stärk relationerna: Prioritera att bygga trygga och professionella relationer med eleverna. Detta skapar en grund för lärande och arbetsro.
• Tydliggör ledarrollen: Var konsekvent och tydlig med förväntningar, struktur och auktoritet i klassrummet. En tydlig ledare ger eleverna trygghet och förutsägbarhet.
• Utveckla regler och rutiner: Skapa och upprätthåll gemensamma regler och rutiner tillsammans med eleverna. Detta ökar deras delaktighet och ansvarstagande.
• Anpassa undervisningen: Utgå från varje elevs behov och använd varierade instruktioner, för att göra undervisningen tillgänglig för alla.
• Använd icke-verbal kommunikation: Var medveten om kroppsspråk, ögonkontakt och röstvariation för att förstärka ledarskapet och skapa engagemang.
• Främja samplanering och kollegialt lärande: Skapa förutsättningar för gemensam planering och kompetensutveckling bland lärare. Detta stärker undervisningens kvalitet och möjliggör erfarenhetsutbyte.

Implementering på skolnivå:
Ledarskap bör ses som en integrerad del av undervisningen och inte som ett separat område. Genom att arbeta gemensamt med ledarskapsfrågor, skapa samsyn och långsiktig planering kan undervisningen bli mer tillgänglig och likvärdig för alla elever. Regelbundna samtal om ledarskap och undervisning på skolan bidrar till att höja kvaliteten och skapa en inkluderande lärmiljö.

Vill du veta mer?

Läs uppsatsen i sin helhet:

Ledarskap i klassrummet
En studie om ledarskap i klassrummet utifrån elever med svenska som andraspråk
Författare: Kristina Leek Kornhed