OneNote är Kristina och Marahs främsta arbetsredskap

Det hela började när Kristina och Marah hamnade i samma arbetslag på Södergårdsskolan. De upptäckte snabbt att de delade uppfattning om att eleverna inte utnyttjade sina en-till-en-enheter full ut. När Marah frågade Kristina om de tillsammans skulle testa OneNote för att ha ett ställe med all information samlad var inte Kristina sen att hänga på.

– I höstas började vi med nya klasser i årskurs fyra och då tyckte vi att det var ett bra tillfälle att introducera OneNote som arbetsredskap, både för eleverna och för oss lärare, säger Kristina.

Hela arbetslaget är med och jobbar med enhetlig struktur

Hela arbetslaget som jobbar med de fyra klasserna i årskurs fyra, sammanlagt fem lärare samt resurser, hakade på och var med från början och det tror de båda kollegorna har varit viktigt.

– Man måste få med sig alla och vara noga med att alla gör likadant så att eleverna känner igen sig, säger Marah. Vi är blandade åldrar i arbetslaget och alla jobbar med OneNote.

Arbetslaget lade väldigt mycket tid på att komma i gång när de startade i höstas, både med eleverna men även kollegor emellan för att samsynka och gemensamt sätta en enhetlig struktur. De jobbade även aktivt med att göra föräldrarna delaktiga och var noga med att berätta och visa dem hur OneNote fungerar och arbetet har redan gett resultat i form av färre frågor från vårdnadshavarna.

– Jag kommer knappt ihåg när någon förälder hörde av sig om läxor och ville ha dem skickade till sig. De hittar allt på OneNote, veckoplanering, information och läxor. Även eleverna tar väldigt mycket ansvar själva. Om till exempel någon elev är frånvarande kan hen se vad vi jobbar med i skolan och hitta allt vi har gått igenom på lektionerna, säger Kristina.

Eleverna har lärt sig snabbt

Det har visat sig att eleverna har lärt sig det nya arbetssättet väldigt fort och de visar och hjälper gärna varandra om det behövs. De är även duktiga på att vara rädda om sina enheter, ladda dem och ha med sig dem till skolan.

– I början var det några elever som inte ville jobba med Ipad. Det hör vi aldrig nu för tiden. Vi tror att det berodde på att de var ovana vid att ha en-till-en-enhet, säger Marah. Ibland vill en del skriva anteckningar för hand och då får de det. Vi erbjuder även uppgifter och läxor i pappersform för de elever som önskar det i stället, fortsätter hon.

Lätt att anpassa och ökad tillgänglighet

Förutom att OneNote har hjälpt kollegorna att samla all information på samma ställe, att förbereda lektioner och gjort det mer överskådligt för eleverna så finns det även andra fördelar. Det är till exempel lätt att anpassa uppgifterna utan att det blir synligt för de andra eleverna. Det kan röra sig om lättare, svårare eller extra uppgifter.

På Södergårdsskolan är det många barn som har svenska som andraspråk men även en del nyanlända elever. OneNote gör det möjligt för dem att få texter upplästa på olika språk och för de elever som har läs- och skrivsvårigheter är det även enkelt att prata in texten som ska skrivas.

– Vi lärare lär oss hela tiden nya funktioner och förfinar layouten för att göra det enhetligt och tydligt för att underlätta för våra elever. Arbetet utvecklas hela tiden och vi i arbetslaget hjälps åt och delar med oss av våra kunskaper till varandra, säger Marah.

– Vi provar oss fram och tänker till när det gäller mappstruktur, underrubriker, färgade rubriker och så använder vi mycket bildstöd. Tack vare bildstöd tycker vi att eleverna hänger med i undervisningen på ett bättre sätt eftersom det blir mer tydligt och konkret, fortsätter Kristina.

Finns det inga nackdelar med OneNote?

– Jag kan sakna att kunna klicka fram en bild eller en mening i taget precis som i så att inte allt blir synligt på en gång, säger Kristina.

– Jag skulle även önska att man kunde låsa innehållet så att eleverna inte kan ändra något i dokumentet. Att man som lärare kunde begränsa redigeringsåtkomst lite mer i OneNote, fortsätter Kristina och Marah håller med.

Hitta balans mellan analogt och digitalt

Eftersom läroplanen slår fast att pedagoger ska arbeta med digital teknik i olika ämnen men även ge eleverna en digital kompetens tycker Kristina och Marah att det är en skyldighet som pedagog att sätta sig in i det .

Historiskt har digitala enheter legat på en vagn som har plockats fram ibland. Då var Ipaden ett verktyg för de som behövde extra anpassning. Nu är det inte längre så.

– Men det gäller att hitta en balans och att blanda analogt och digitalt. Det är viktigt att eleverna också får skriva med papper och penna eftersom forskning visar att man memorerar bättre av att skriva för hand, säger Kristina.

– Att fysiskt känna en bok och att kunna slå upp i en bok är också viktigt, fortsätter Marah. Vi har sett att det är svårt för en del elever.

Ibland märker Kristina och Marah att eleverna gör annat än vad de ska på sin Ipad.

– Då är vi i arbetslaget noga med att vara konsekventa och plocka bort elevens Ipad. Vi upplever dock att eleverna sköter detta väldigt bra och det är sällan vi behöver ta någons Ipad, säger Kristina.

Tid att lära sig men fördelarna överväger

Varken Kristina eller Marah vill sticka under stol med att OneNote i den inledande fasen har tagit mycket tid att lära sig men fördelarna överväger. De ser redan nu att detta arbetssätt gynnar eleverna väldigt mycket.

– Och nästa gång när vi tar emot nya fyror, har vi igen allt arbete, avslutar de nöjt.