Språkutveckling genomsyrar hela Ekhagsskolan

Ett av flera verktyg i arbetet har varit kooperativt lärande (KL). Charlotte Nyström, förstelärare på skolan, började pröva metoden redan för flera år sedan och märkte snabbt att arbetssättet gjorde skillnad för hennes elevgrupp.

– Det som drev mig från början var att jag ville ha en aktiv klass där eleverna samarbetar och vågar prata, berättar Charlotte. När jag ställde frågor till klassen var det ofta bara ett fåtal som räckte upp handen. Med kooperativt lärande får jag i gång fler elever, inte bara dem som redan har självförtroende. Gruppen blir socialt tryggare och det är så fint att se hur eleverna samarbetar och hjälper varandra.

Arbetssättet väckte nyfikenhet hos fler. När språkpedagogen Amale Hanna Dawod var inne i Charlottes klassrum såg hon hur KL stämde väl överens med de förbättringar skolan ville göra inom språkutveckling. Hon tog sina tankar vidare till rektor och skolans ledningsgrupp.

– Några få lärare hade testat KL, men då bestämdes det att vi skulle införa det på hela skolan. Fortbildningen för alla pedagoger är nu inne på sitt andra år, berättar Amale.

Genom att använda KL-strukturer och låta eleverna diskutera frågor med sin lärkompis innan de delar med sig i helklass, gör att fler vågar delta. Grupperna anpassas efter uppgiftens karaktär, och fokus ligger alltid på uppgiften och inte på vem man jobbar med.

– Vi vill att det ska vara lite utmanande men ändå kännas tryggt och lustfyllt, och att alla vågar ta plats. Trygga strukturer gör att eleverna känner igen sig och blir delaktiga, vilket i sin tur skapar språkutveckling, säger Amale.

Språkutveckling i praktiken

Språkutveckling är inget sidospår på Ekhagsskolan, utan genomsyrar alla ämnen. Arbetet bygger, förutom på KL, på en kombination av teorier om språk och lärande. För att stärka elevernas läsning har skolan utgått från modellen Simple View of Reading, som lyfter vikten av både avkodning och förståelse. Bornholmsmodellen har använts för att träna språkljud och fonologisk medvetenhet i förskoleklass och åk 1, medan Reading Power har hjälpt eleverna att arbeta mer aktivt och medvetet med läsförståelse. När det gäller skrivandet har Writing Power gett eleverna stöd att sortera sina idéer och bygga texter utifrån tydliga och hanterbara strukturer.

– Reading Power har hjälpt oss att synliggöra vad som händer i hjärnan när man läser. Eleverna får strategier för att förstå, tolka och tänka kring texter och det gör dem till aktiva läsare, förklarar Charlotte.

När det är dags att skriva får eleverna först sortera sina idéer enligt Writing Power i olika ”lådor” – minneslådan, faktalådan och fantasilådan – innan de börjar formulera sina texter.

– Med en tydlig struktur blir skrivandet inte så svårt, och eleverna vågar prova nya sätt att uttrycka sig, säger Charlotte.

Högläsningen har också fått en framträdande plats och är idag en obligatorisk del av schemat varje dag.

– Högläsning är en guldgruva, säger Amale. Hos oss är högläsningen intentionell – vi läser med ett tydligt syfte. Eleverna lyssnar inte passivt, utan får frågor att tänka på under läsningen. Det gör att språket växer och att varje högläsningsstund blir ett aktivt språkutvecklingstillfälle.

Språket i alla ämnen

I SO, NO och matematik arbetar skolan medvetet med ord och begrepp, och både stationsarbete och KL‑strukturer används som stöd för samtal och begreppsförståelse.

– Ett exempel är att vi i årskurs tre arbetar med stationer på matten och på en av stationerna sitter jag med eleverna, berättar Charlotte. Där stöttar jag dem i att förstå de matematiska begreppen, fyller dem med innehåll och gör dem konkreta.

Effekter som märks

Nu, efter drygt tre års medvetet språkutvecklande arbete som började i samband med att skolan fick en språkpedagog, kan skolan se tydliga effekter. Fler elever når läsmålen i årskurs 1, och intresset för att läsa och berätta har ökat.

– Våra ettor tar tag i mig och vill visa att de kan läsa. Det märks att de känner en stolthet över det, säger Amale.

Charlotte, vars klass har varit med under hela förbättringsarbetet, ser samma utveckling i sin årskurs tre och hur elevernas samarbetsvana gör dem tryggare språkligt och att de upplever att deras ord spelar roll.

– När de skriver har de alltid en mottagare. De får läsa för någon, få respons och känna att det jag gör kan påverka någon annan. Språk är makt – det är att kunna påverka, säger Charlotte.

En lärande organisation

Det språkutvecklande arbetet på Ekhagsskolan bygger inte på enskilda insatser, utan på ett gemensamt arbete där kollegor stöttar och inspirerar varandra. Varje tisdag samlas all personal för att dela erfarenheter och följa upp arbetet över arbetslagsgränserna.

– Vi lär av varandra och lyfter goda exempel. Det här funkade – det här gjorde det inte. Det här yrket är i ständig förändring. Man måste vilja utvecklas, säger Charlotte. Vi drar åt samma håll och det gör att vi vågar hålla i och hålla ut även när förändringen tar tid.

Helhetsperspektivet tycker båda är viktigt och det kollegiala lärandet skapar en röd tråd genom skolan.

– Alla ska vara med i det språkutvecklande arbetssättet – även fritids – om det ska bli en seriös satsning, poängterar Amale. När eleverna känner igen strukturerna i olika sammanhang händer det på riktigt.

Råd till andra skolor – börja smått och låt det växa

Till skolor som är nyfikna på kooperativt lärande och andra modeller lyfter Charlotte och Amale att det är helt okej att börja enkelt och låta arbetssättet ta form över tid. De beskriver också att nyfikenhet och vilja att utvecklas varit viktiga drivkrafter.

– För oss började det med små steg. Att våga testa något nytt och se vad som händer, säger Charlotte.

– Det här är inget man gör på en termin. Strukturerna behöver få landa, och det är helt okej att låta det ta sin tid, fortsätter Amale.

– Man får plocka det som passar gruppen och sin egen undervisning. Ibland räcker det med en kort aktivitet för att få eleverna att tänka högt tillsammans, avslutar Charlotte.