"Mitt första år som fritidslärare har visat hur komplext och betydelsefullt yrket är"

Vad var det som fick dig att välja läraryrket från början?

Jag har haft turen att möta många fantastiska lärare under min skolgång. Lärare som verkligen såg mig, uppmuntrade mig och det fick mig att vilja följa deras fotspår. Det har gjort ett starkt intryck på mig och fått mig att vilja ge samma upplevelse till andra.

Min mamma jobbade dessutom som lärare i hemlandet. Där brukade min mamma alltid tala gott om läraryrket, vilket också har haft en påverkan på mig. Jag vet att det kan vara krävande, men jag vet också att det kan vara otroligt meningsfullt och lärorikt.

För mig handlar det om att få göra skillnad. Att se en elev lyckas och få fina kommentarer både från elever och vårdnadshavare är en fantastisk känsla.

Innan jag började arbeta förväntade jag mig att läraryrket skulle vara både givande och utmanande, att varje dag skulle vara olika och att jag skulle få möta elever med olika behov, styrkor och personligheter, vilket jag definitivt har gjort.

Vad har varit den största utmaningen under ditt första år?

Det har varit att hitta min egen roll som lärare och ledare i klassrummet. Det har samtidigt varit ett tacksamt läge eftersom de elever jag har började i förskoleklass, vilket innebar att skolan var något nytt för dem och jag var en ny person för dem. Vi fick alltså lära känna varandra från början, istället för att jag skulle kliva in i en redan sammansatt grupp. Det gjorde att vi kunde bygga vår relation och våra rutiner tillsammans från start.

Det som har känts mest krävande är att samtidigt som jag försökte hitta min egen roll som lärare också skapa struktur och trygghet för eleverna. Eftersom de gick i förskoleklass var allt nytt för dem. Skolmiljön, rutinerna och mig som person. Det var en balansgång att både lära känna dem, bygga relationer och etablera arbetssätt, samtidigt som jag själv fortfarande formade den jag vill vara.

Har året blivit som du tänkte dig – eller har något överraskat dig?

Året har på många sätt blivit som jag tänkte mig. Fullt av möten med fantastiska elever och stunder där jag känt att jag verkligen gör skillnad. Men det som har överraskat mig mest är hur snabbt man bygger relationer och hur starka de banden kan bli, även på kort tid.

Jag blev också positivt överraskad över hur mycket man själv lär sig under det första året, inte bara om undervisning, utan också om sig själv, sitt ledarskap och hur man hittar lösningar i stunden. Det är ett intensivt år, men också otroligt givande.

Finns det något särskilt minne från året som du bär med dig lite extra?

Det är egentligen inte en enskild händelse, utan den vardagliga värmen och uppskattningen jag fått från både elever och vårdnadshavare. Små saker som när ett barn säger "du är min favoritlärare", eller när en vårdnadshavare berättar att deras barn längtar till att gå på fritids, det är alltid glädjande att få höra!

Att få höra sådana lovord på daglig basis har betytt mycket för mig, särskilt under mitt första år. Det har gett mig bekräftelse på att jag är på rätt väg, men framför allt påmint mig om hur viktigt mitt arbete är för både elevernas och föräldrarnas trygghet och förtroende. Det är just den typen av respons som ger energi och motivation, och vad som gör att jag älskar att gå till jobbet varje dag.

Hur väl upplevde du att lärarutbildningen förberedde dig för verkligheten?

Jag tycker att lärarutbildningen gav mig en bra grund, särskilt i ämneskunskap (Idrott och hälsa för min del) och i att reflektera kring pedagogiska frågor. Däremot anser jag att vissa delar av verkligheten som lärare inte fullt ut går att förbereda sig på genom utbildningen. Ett exempel är att hantera de många olika situationer som kan uppstå i klassrummet, ofta spontant och utan förvarning. Ett annat är att utveckla sitt eget ledarskap och förhållningssätt i mötet med elever. En viktig aspekt är att varje elev är unik och kommer med olika behov, förutsättningar och erfarenheter. Detta gör att det inte finns en specifik metod eller ett färdigt arbetssätt som fungerar i alla situationer. I stället behöver man som lärare vara flexibel, lösningsfokuserad och beredd att anpassa både undervisning och ledarskap utifrån den specifika grupp samt enskild elev man möter.

Det jag hade önskat mer av i utbildningen är praktisk och återkommande träning i klassrumsledarskap samt konflikthantering, då dessa moment snabbt blir centrala i lärarens vardag. Jag är samtidigt medveten om att mycket av denna förmåga utvecklas först när man själv står i yrkesrollen och möter de dagliga utmaningarna, men en större verktygslåda och fler förberedande moment redan under utbildningen hade varit värdefullt.

Den huvudsakliga möjlighet man får att prövas i dessa delar är under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Där möter man dock eleverna under en begränsad tid, vilket innebär att man inte fullt ut får möjlighet att bygga långsiktiga och meningsfulla relationer eller utveckla ett kontinuerligt ledarskap. Detta gör att den erfarenheten, även om den är viktig, inte alltid speglar den verklighet man möter som ansvarig lärare på heltid.

Vilket stöd har varit viktigast/mest värdefullt för dig under året?

Det som betytt allra mest för mig är det jag fått av mina kollegor och skolledningen. Att dessutom få arbeta på min gamla skola (Öxnehagaskolan) gör det hela väldigt speciellt. Många av de lärare jag själv såg upp till som elev är numera kollegor. Det har gett mig en känsla av trygghet och gjort det enklare att växa in i min yrkesroll.

Att inleda min lärarbana i en sådan arbetsmiljö, på en plats som redan har stor personlig betydelse för mig, har varit både tryggt och inspirerande. Det har inte endast underlättat övergången från utbildning till yrkesliv, utan också skapat en stark känsla av gemenskap. När jag tänker på Öxnehaga är det framför allt gemenskap som kommer upp i mina tankar, det är den känsla som präglar hela arbetsplatsen men framförallt, området i sig.

Jag känner verkligen att jag har hamnat i en miljö där man vill varandra väl och där samarbetet står i fokus. Kollegorna har alltid varit generösa med att dela med sig av sin kunskap, sina erfarenheter och sitt material, vilket har underlättat mycket under mitt första år. Skolledningen har också varit närvarande och stöttande, och jag har upplevt att det funnits en öppenhet där jag som ny lärare alltid kan vända mig till de, dörren står alltid öppen.

Vilka tips skulle du vilja ge till någon som ska börja sitt första år som fritidslärare?

Jag skulle vilja ge rådet att våga vara nyfiken, ställa frågor och ta tillvara på all erfarenhet som kollegor har att dela med sig av. Det är viktigt att tidigt skapa trygga relationer med både elever och kollegor, och att se varje situation som en möjlighet att lära sig något nytt.

Att be om en hjälp är alltid en styrka, aldrig en svaghet!

Om du fick ge några råd till en skola som ska ta emot en nyexaminerad fritidslärare – vad skulle det vara?

Då skulle jag framför allt säga att ett varmt och stöttande mottagande betyder oerhört mycket. Att känna sig välkommen, få tid att lära känna både kollegor och elever, och att veta att man kan fråga om allt, skapar trygghet och gör det lättare att hitta sin roll.

Jag tycker också att mentorskap och kollegialt stöd är ovärderligt. Små tips, råd och delade erfarenheter från kollegor gör stor skillnad i vardagen. Att som ny kunna prova sig fram, göra misstag och samtidigt känna att man har ett stöd bakom sig, gör att utvecklingen blir både snabbare och mer meningsfull. Jag pratar utifrån egna erfarenheter!

Har din syn på yrket förändrats under året?

Min syn på yrket har verkligen utvecklats. Innan jag började trodde jag att arbetet mest handlade om att leda aktiviteter och skapa en trygg miljö för eleverna, men jag har snabbt fått en tydligare bild av hur komplext och betydelsefullt yrket är. Det handlar lika mycket om att bygga relationer, hantera olika situationer och samarbeta med kollegor och vårdnadshavare som om själva pedagogiken. Min tidigare mer begränsade bild av yrket har därför förändrats snabbt.

När jag ser på framtiden inom yrket känner jag mig både motiverad och inspirerad. Jag ser fram emot att fortsätta utvecklas som lärare, stärka min kompetens och bidra till elevernas lärande och trivsel. Jag hoppas också kunna vara med och skapa en arbetsmiljö där både elever och kollegor känner sig sedda och uppskattade, på samma sätt som jag själv kände mig sedd och uppskattad när jag var yngre.