Om läslust, flow och elevinflytande i skolbiblioteket

En del av svaret har jag redan, det får jag varje dag när jag möter elever i biblioteket. För på Rosenlundsskolan är biblioteket öppet varje dag, med drop in för 7-9 och bokade klasstider för F-6. Här får jag samtala med eleverna om böcker, läsa högt ur mina favoriter, ge dem mina tips och ta del av deras boktips till varandra, hjälpa dem reservera böcker eller skriva upp önskeböcker på inköpslistan och se deras glädje när böckerna kommer. Här ser jag dem sjunka ner i fåtöljer och in i andra världar.

Just detta, att gå in i en annan värld, är ett av två svar jag får när jag frågar en grupp elever i åk 2 vad som är bra med böcker. Tillsammans med sitt andra svar, att man lär sig saker, fångar de precis de två sätt att se på elevers läsning som forskningen identifierar, det pragmatiska och det emancipatoriska förhållningssättet.

Att lära sig saker är ju vad skolan handlar om så det pragmatiska förhållningssättet kan tyckas som ett självklart val. Här framhävs nyttan med läsning och de som läser mycket belönas gärna i utmaningar. Resultatet blir dock ofta en distanserad hållning till litteratur och den frivilliga läsningen minskar. Flera studier visar att många elever uppfattar läsning i skolan som arbete och att kravet på prestation påverkar läsupplevelsen negativt.

Ett emancipatoriskt förhållningssätt vill i stället främja barns utveckling till självständiga och kritiska läsare. Här får barn frihet att välja texter men uppmuntras också att läsa texter som utmanar. Metoder här kan vara möten kring läsning med andra och utforskande av biblioteket på egen hand. Detta förhållningssätt ger de bästa möjligheterna till flowupplevelser i läsningen, att helt uppslukas och uppleva välbehag, eller som elevernas uttrycker det – att gå in i en annan värld.

Det är ingen hemlighet att det är detta förhållningssätt jag utgår från i mitt jobb. Att tillsammans med lärarna få vara med och bidra till att fler elever hittar detta flow är det viktigaste jag kan göra och det som ger mig mest glädje. För den som nu kanske lutar mer åt det pragmatiska hållet kan det vara bra att veta att forskning faktiskt visar att lustläsning på fritiden är viktigare för skolresultaten än föräldrarnas utbildningsnivå. Fokus på läsupplevelse stärker alltså även nyttoläsningen verkar det som.

Hur gör vi då det rent praktiskt hos oss? Hur gör vi läsare av läskunniga, så att de inte bara läser för att det är viktigt utan drivs av en inre lust eller nyfikenhet? När jag frågar eleverna i åk 2 hur man hjälper någon som inte gillar att läsa att börja tycka om det får jag flera kloka svar: ”Man kan tipsa om böcker, fråga vad de gillar och hitta en bok om det, man måste komma in i den, använda fantasin.”

Återigen fångar de flera av de svar som forskningen ger. Faktorer som bidrar till att skapa läsmotivation är att litteraturen upplevs som relevant, tillgång till ett stort läsmaterial, valfrihet i urval, generöst med tid för läsning och möjlighet till social interaktion kring det lästa. En av de allra viktigaste faktorerna är också högläsning, som är ett fantastiskt sätt att guida lyssnarna in i boken och smitta dem med sin egen läsglädje, även för äldre elever.

Mycket av detta sker förstås ute i klassrummen, men också i biblioteket där böckerna och jag som brinner för dessa böcker finns. För att vi alla ska jobba tillsammans har vi både personalens biblioteksgrupp, och elevernas biblioteksråd, som träffas varje gång vi haft elevråd.

Precis som för elevrådet förbereds frågor i förväg i klasserna och diskuteras sedan här i mer detalj. Det kan handla om möblering, öppettider, inköp och regler, men också om att planera och hjälpa till med aktiviteter och tipsa om böcker för klasserna.

En förutsättning för allt detta är väl tilltagna resurser att både hålla biblioteket öppet och bemannat och beståndet brett och aktuellt. De förutsättningarna har jag turen att ha. Därför vet jag att åtminstone några av de förslag jag får om hur biblioteket kan bli bättre kommer att kunna förverkligas.

Jag ser fram emot att snart kunna planera ett nytt läs-läsår!