Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Att arbeta med muntlig språkutveckling första åren i skolan

Högläsning ger elever rika möjligheter att upptäcka böckernas värld med äventyr, spänning, kunskap och glädje, en upptäckt som på ett positivt sätt kan stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur. Den ger också eleverna ökande förtrogenhet med språkets skriftliga uttrycksformer, utvecklar ordförrådet och läsförståelsen.

Samtal som omger högläsningen ska ge eleverna tillfällen att återberätta och beskriva, tolka och förklara, värdera och argumentera samt göra kopplingar till egna erfarenheter och förutsäga vad som kan komma att hända.

Högläsningen kan på så sätt fungerar som en bro till utveckling av den egna läsförståelsen vid självständig läsning. Att känna sig sammankopplad med en text är en viktig förmåga för läsning. När man kan relatera berättelsen till sitt liv blir den tydligare och lättare att förstå. När vi lär barn att förstå en text lär vi dem inte vad de ska tänka utan hur de ska tänka, vi lär dem hur de kan koppla samman texten med sina erfarenheter. Men språkutvecklande högläsning sker inte av sig själv utan är resultatet av planering och noggrant beaktande av detaljer såsom när högläsningen lämpligen genomförs, val av högläsningsbok, förberedelse av textsamtal. Särskilt viktigt är den här typen av högläsning för de elever som inte har en språkstimulerande hemmiljö och behöver skolans kompensatoriska insatser för sin språk-, läs- och skrivutveckling.

En metod som särskilt lyfts fram som språkstimulerande är dialogisk läsning. Dialogisk högläsning är en strukturerad pedagogisk metod för att främja elevernas ordförråd och språkutveckling där eleverna får komma in i det litterära verket och möta dess innehåll. Eleverna ges en aktiv roll och deltar i läsningen med frågor samt återberättar och samtalar om bokens innehåll. Upprepning av ord eller fraser stöds av att samtidigt använda till exempel gester. Eleverna kommer nära bokens innehåll genom sinnlighet och kroppslighet. Metoden skiljer sig från traditionell högläsning genom att eleverna ges en mer aktiv roll och deltar i läsningen med frågor samt återberättar och samtalar om bokens innehåll.

Ett viktigt förhållningssätt att ha i åtanke för en språkutvecklande högläsning är att läsa med eleverna i stället för för eleverna. Att läsa för eleverna beskrivs som att läsa utan att samtala om det lästa, medan att läsa med eleverna inbegriper läsning i kombination med samtal före, under och efter läsningen i högre grad.

En annan språkstimulerande metod kopplat till högläsningen är att använda sig av är bildpromenad. Genom bildpromenad uppmuntras eleverna till att reflektera över bilderna innan högläsningen. Det finns flera fördelar med bildpromenader såsom att eleverna får en förförståelse för vad texten kommer att handla om och det kan också bli lättare att ta ut essensen av texten.

Framgångsrik högläsning innebär att:

  • den är planerad i förväg och har ett klart syfte,
  • den utgår från elevernas intressen men också ser till att vidga deras intressesfär,
  • du har funderat på vilka svåra ord som ingår i texten och hur du bäst stödjer eleverna för att förstå dem,
  • du läser på ett engagerat sätt, med variation i ton och röstläge,
  • uppföljande samtal om boken ska utgå från vad eleverna redan vet, vad de nu fått veta och vad de vill veta mer om.

Hur – exempel på hur undervisningen kan utformas

  • Gör noggranna val av högläsningsböcker utifrån elevernas intressen och språklig nivå
  • Läs högt för eleverna varje dag, både skönlitterära texter och sakprosa både i skola och fritidshem
  • Förbered högläsningen genom att fundera över ord som behöver förklaras samt hur textsamtal kan genomföras
  • Använd gärna en dokumentkamera för att projicera text och bild
  • Var en läsande förebild och använd högläsningen för att direktundervisa eleverna i läsförståelsestrategier, som t.ex. att förutspå, att ställa frågor till texten, att klargöra otydligheter och att sammanfatta, att göra olika textkopplingar m.m.
  • Uppmuntra eleverna att använda olika lässtrategier.
  • Använd textkopplingar där eleverna kan känna igen sig utifrån sitt eget liv, känner igen sig i andra texter eller i händelser i världen.

Text-till-sig-själv, läsaren gör inferenser till sig själv och sina erfarenheter.

Illustration text till mig med symbolbrukets bilder, Figur 28: Textkopplingar text-till-sig själv ©Widgit Software/Symbolbruket AB 2022| www.symbolbruket.se (Aspeflo & Almsenius, 2019), reproducerad med tillstånd.

Text-till-text, läsaren gör jämförelser med andra texter, filmer eller bilder.

Bild som illustrerar text till text med Symbolbrukets symboler, Figur 29: Textkopplingar text-till-text. ©Widgit Software/Symbolbruket AB 2022| www.symbolbruket.se (Aspeflo & Almsenius, 2019), reproducerad med tillstånd.

Text-till-världen, läsaren relaterar till händelser i omvärlden.

Bild som visar text till världen med symbolbrukets symboler, Figur 30: Textkopplingar text-till-världen. ©Widgit Software/Symbolbruket AB 2022| www.symbolbruket.se (Aspeflo & Almsenius, 2019), reproducerad med tillstånd.
  • Locka de elever som visar litet intresse för högläsning (och som kanske har liten erfarenhet av högläsning hemifrån) genom att läsa på varierande sätt och arbeta med texterna genom att dramatisera, berätta med hjälp av konkret material eller olika former av bildskapande med mera.
  • Måla bilder efter högläsning eller lägg färdiga bilder i kronologisk ordning för att gestalta berättelsen.
  • Fritidshemmet kan komplettera arbetet med högläsningen genom att skapa lockande miljöer, dramatisera, använda skapande arbete, arbeta med till exempel utomhus- och äventyrspedagogik och tematiskt arbete m.m. kopplat till böckerna som läses.
  • Låt högläsningen vara dialogisk
    • Låt läsningen ta tid, gärna ett uppslag i taget.
    • Gå bildpromenad innan läsningen, samtala om och förutspå handling och budskap.
    • Läs för eleverna, läs igen och låt eleverna härma mening efter mening.
    • Samla ord att återkomma till under läsningen.
    • Arbeta med orden som samlats, låt eleverna skriva dem, sätt upp dem under alfabetet och så vidare.
    • Gå bildpromenad igen, vad var det som hände förra gången vi läste? Vad tror du kommer hända idag?
    • Reflekterande samtal ”Hur tror ni…? Varför…? Hur känner…?”
    • Lämna berättelsen och gör något nytt kopplat till boken, skriv en gemensam text om boken, dramatisera, gör en serie, bygg något, besök en plats, rita bilder osv.
  • Skolverket, 2020. Nya språket lyfter [Elektronisk resurs]. (2020). Skolverket.
  • Alatalo, 2021. Högläsning: didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling. (1 uppl). Studentlitteratur.
  • Gear, A. (2019). Reading Power, Aktivera elevernas tänkande när de läser. Natur & Kultur
  • Körling, 2017. Textsamtal & bildpromenader. Lärarförlaget.
  • Schmidt, C.; & Hvit Lindstrand, S. (2022). Forskning om undervisning och lärande 2022: 1 vol.10
  • Westlund, 2017. Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse : fk-årskurs 3. (1 uppl.). Natur & Kultur.
  • Publicerad: 10 okt 2022
  • Senast uppdaterad: 28 okt 2024
Dela sidan

Relaterat utbildningsmaterial

10 okt 2022 09:25
Tillgänglig lärmiljö för god språkutveckling i förskolan och de första åren i skolan
Det finns stora möjligheter att påverka och ge förutsättningar för språkutveckling genom att skapa goda språkliga miljöer. För att få syn på vilka fö...
10 okt 2022 08:33
Att arbeta för språklig medvetenhet första åren i skolan
Att vara språkligt medveten innebär att kunna reflektera över språket, att kunna skifta sin uppmärksamhet mellan språkets innehåll och form, på olika...
10 okt 2022 09:00
Ordavkodning de första åren i skolan
Målet med all läsning är att få ta del av texters budskap. Men för att utveckla en god läsförmåga i ett alfabetiskt språk behöver eleverna lära sig d...

Relaterade nyheter

Aktuellt just nu
19 apr 2023 07:16
De har språket i fokus - möt språkpedagogerna Mari, Lina och Malin
I höstas började de första språkpedagogerna på våra grundskolor och förskolor i Jönköpings kommun. Det är en ny roll och extra resurs som ingår i den...
Aktuellt just nu
15 aug 2023 07:13
Marie och Hanna – två språkpedagoger i förskolan
Marie Lindström och Hanna Eklund är båda språkpedagoger i förskolan sedan oktober i fjol. Marie på Öxnehaga förskoleområde och Hanna på Hovslätts för...
Nyhet
8 aug 2024 07:00
LegiLexi finns nu för mellanstadiet
LegiLexi är ett verktyg för att bedöma elevers läsförmåga. Från och med höstens terminsstart kan även du som jobbar som lärare på mellanstadiet använ...

Relaterade blogginlägg

Forskning i praktiken
6 sep 2024 13:07
Följeforskning om språkutveckling
I Jönköpings kommun finns det en språkplan för förskola, förskoleklass, fritidshem och årskurs 1. I två år har jag fått vara en liten del i det arbet...
IT och specialpedagogik
6 mar 2024 16:08
Visualisera ännu mera…
Vet du skillnaden mellan bildstöd och visuellt stöd? Jag kommer ofta på mig själv att använda begreppen lite slarvigt och otydligt och det är det nog...
IT och specialpedagogik
14 aug 2023 07:37
AI som assisterande teknik
Det är nog få i skolans värld som missat begreppen ChatGPT och AI denna vår. ChatGPT slog verkligen ner som en bomb i skolvärlden i vintras med många...