Att skapa läslust i en digital tid

Skolbiblioteket som en del av undervisningen

När jag började arbeta som lärarbibliotekarie var min drivkraft att göra skolbiblioteket till mer än bara en plats där eleverna lånar böcker. Jag ville att det skulle vara en pedagogisk lärmiljö – en förlängning av klassrummet, där språk, fantasi och digitala verktyg samspelar.

Jag planerar lektioner där litteraturen är utgångspunkten. Jag arbetar med boksamtal, högläsning, digitalt skapande och berättande i olika former. Det handlar inte bara om att läsa, utan om att uppleva berättelser, förstå dem, analysera dem – och skapa nya.

Sagan om det röda äpplet – att väcka skrivlust

I årskurs 2 arbetar vi med Sagan om det röda äpplet av Jan Lööf. Vi börjar med att titta på bilderna och gissar vad som ska hända. Vi går en så kallad “bildpromenad”. Eleverna kommer snabbt in i berättelsen, diskuterade, argumenterade, skrattade. Jag märker hur deras ögon glittrade när de förstår att de faktiskt kunde läsa bilderna och ana berättelsen bakom dem.

Sedan får de skriva egna berättelser inspirerade av boken, i något digitalt skrivverktyg. Där kombinerade de text och bild och skapade digitala småböcker. Tänk att få känna sig som riktiga författare.

Snögubben och Morris – att skapa berättelser med flera uttryck

I årskurs 3 arbetar vi med Snögubben av Raymond Briggs, och i årskurs 4 med Morris Lessmore och de fantastiska flygande böckerna av William Joyce. I båda projekten kombinerar vi litteratur och film. Eleverna får analysera hur bild, musik och rörelse kan berätta något utan ord – hur känslor kan förmedlas genom färger, ljus och ljud.

Sedan skapar vi egna berättelser, där de skriver dialoger till bilderna och formade nya slut. Jag minns särskilt en grupp som skrev en alternativ version där Morris inte bara räddade böckerna – utan också tog dem med ut på skolans skolgård. “För där finns också berättelser”, förklarade eleverna.

Jag blev verkligen glad av deras tankar. De hade förstått något viktigt – att berättelser inte bara hör hemma i böcker, utan följer med oss ut i livet.

Spelifierade textsamtal – att läsa med hela kroppen

I årskurs 5 och 6 provar jag spelifierade textsamtal, inspirerad av forskning och fortbildning jag tagit del av. Vi arbetar med Kortets hemlighet av Ewa Christina Johansson och Miras hemlighet av Camilla Jönsson. Genom att använda spelmoment, och uppdrag får eleverna samtala om böckerna på ett nytt sätt.

Plötsligt handlade läsningen om att upptäcka ledtrådar, analysera motiv och samarbeta för att lösa uppgiften. Samtalen blev livliga och fyllda av engagemang. Någon sa: “Jag har aldrig pratat så mycket om en bok förut!”

Och just där, mitt i deras skratt och diskussioner, märker jag hur litteraturen har blivit något de gjort tillsammans.

Relationer, samarbete och tillit

Allt detta arbete hade aldrig varit möjligt utan samarbetet med lärarna. När skolbiblioteket får vara en integrerad del av undervisningen växer elevernas läslust.

Jag tror också mycket på relationerna. Att eleverna känner mig – både i biblioteket, i klassrummet och på rasten – gör stor skillnad. När en elev vågar komma fram och säga: “Har du något nytt att läsa för mig?”
då vet jag att jag lyckats.

En blick framåt – skolbibliotekariens roll i framtiden

Vi lever i en tid då berättelser finns överallt: i böcker, filmer, spel, sociala medier och poddar. Vår uppgift som skolbibliotekarier blir därför allt viktigare – att hjälpa eleverna att navigera, att förstå, värdera och skapa egna berättelser.

Vi är inte längre bara de som håller ordning på hyllorna, utan pedagoger, vägvisare och kulturbärare. Vi bygger broar mellan det tryckta och det digitala, mellan läslust och lärande.

Jag tror på skolbiblioteket som skolans hjärta – en plats där nyfikenheten får ta plats, där berättelserna förenar och där varje elev får känna att språket är nyckeln till världen.

Och precis som Morris Lessmore lärde oss: “Att någon öppnar en bok.”

Det är där allting börjar.